[bildcred: pim warnars @ flickr.com]

went out of my mind
in desert lands
insanity’s pawn
out of control
much too long I’ve been isolated
from my thoughts
enclosed by the leader’s spell
bewildered to marc
as a glory knight
and I tried

Något som varit ett stort problem för mig de senaste sju, åtta åren är enorma raseriutbrott samt irritation och oförklarlig ilska. Den ilskan jag känner nu är av den oförklarliga sorten. Det är den smygande irritationen över småsaker som till sist övergår i ren & illröd ilska, men utan att mynna ut i ett raseriutbrott där jag kastar saker, sliter mitt hår och skriker- i värsta fall slåss. Att slippa de enorma utbrotten är förstås skönt. Ingen vill ligga på golvet och slita sitt hår, skrika och svära tills det bara kommer spott och förstöra saker, right?

Men jag vill inte det här heller. Jag vill inte gå omkring och känna mig irriterad på småsaker. Jag vill inte stå oförstående inför vad jag ska göra för att bli av med känslan och vad som orsakat den. Jag vill inte sucka, smälla med disken, borra in naglarna i handflatorna och störa mig på att råttorna piper. Jag vill inte börja projicera min ilska på andra. Det där med projektion alltså. Enligt Freud är projektion en försvarsmekanism som inträder för att man inte vill inse eller kännas vid sina egna svagheter, och därför applicerar man dem på andra människor. Jag fattar inte riktigt grejen för jag inser ju mina svagheter och jag vill ta tag i dem. Jag vet bara inte hur.

Däremot vet jag att jag lätt projicerar min ilska på andra, till exempel kan jag fråga Chris eller en vän: Är du arg? eller Du verkar inte vara på särskilt bra humör. Det sker helt omedvetet, men rätt snabbt efter att jag yttrat mig på det sättet inser jag att jag precis projicerat. Nu menar jag inte att mina frågor till folk om hur de mår eller ifall de är arga ständigt beror på projektion. Jag syftar bara på de gånger jag projicerar nu. Hur som helst inser jag sedan att jag på ett omedvetet plan lagt över känslan/tanken på någon annan istället för att konfrontera den fullt ut, eller ibland utan att ens ha noterat den. Dock är frågan om det verkligen handlar om projektion eller något annat? När jag frågar tycker jag mig 100% av gångerna jag projicerar ha noterat irritation hos den andra. innebär projektion också att man inbillar sig att egenskapen framträder hos den andra? Det här med psykologi är knepigt ibland. Hjärnan är en märklig kreation.

Whatever. Jag är trött på att känna mig arg och att därigenom ofta bli rädd för mig själv. Jag är inte villig att berätta alla saker jag gjort i ilskans hetta, inte än. Men en del av dem har varit att dunka mitt huvud i väggen så många gånger att jag fått hjärnskakning med hög feber, hota människor med kniv, haft sönder en telefon, hällt ut all mat ur skafferiet rätt på golvet och då menar jag verkligen hällt ut genom att öppna förpackningarna och strö maten på golvet, slagit en krogvakt (hade jag varit kille hade jag blivit polisanmäld på en gång), slagit näsblod på min stackars lillebror… listan kan göras lång och otäckt nog märker jag allt mer åren lider att flera beteenden är snarlika sådant min mor utsatte mig för som barn. Nu menar jag inte att skylla allt på min barndom; jag menar bara att förklara var jag snappat upp vissa hot eller ageranden.

Jag vill ut ur den destruktiva ilskespiralen, men jag vet inte hur. Jag vet alldeles för sällan vad som orsakar ilskan. Idag? Möjligtvis att jag är trött, har upplevt psykossymtom de senaste dagarna och känner mig besviken över terapin som blev till sandkorn på mitt golv- sand som jag sedan strödde vatten över så att den blev till lera svår att ta sig fram genom utan att smutsa ner sig och fastna. Fast jag har ju inte tänkt på terapin idag. Däremot har jag tänkt på att jag är trött på att inte kunna gråta när jag behöver det. Besvikelse som övergår i irritation och senare även ilska? Kanske. Vad än det beror på: snälla söta rara underbara människor, VAD kan man göra för att hålla sin ilska i schack?

Läs även andra bloggares åsikter om candy, eye-candy, eyecandy, ilska, känslor, projektion, psykisk ohälsa